fredag 28 augusti 2009

Händelserna i förväg

Linköpings stiftschef Martin Lind säger i tidningen Dagen att förslaget om enkönat äktenskap är teologiskt och ekumeniskt diskuterat, vilket är svårt att säga emot. Att det därmed skulle vara färdigdiskuterat är inte klart. Att han bryr sig så lite om de ekumeniska relationerna att han helt ignorerar reaktionerna från Anglikanska kyrkan undergräver helt talet om Svenska kyrkan som brokyrka. Ekumenisk är man i Svenska kyrkan när politikerna tillåter det, annars är man lydig mot vad (S) (M) och (C) dikterar i kyrkomötet. Är biskopar av detta slaget andliga ledare?
Finns det ingen förmåga att skilja mellan teologisk reflektion och ideologiproduktion?
Kyrie eleison.

lördag 22 augusti 2009

Teologiska utbildningar - fråga för riksdagen

Jag noterar med visst hopp att högskoleministern agerar i relation till den villrådighet som brett ut sig efter högskoleverkets senaste granskning av de teologiska utbildningarna i vårt land.
Det finns ett par frågor som gör att det bränner till lite extra. I nuvarande lagstiftning ska universitet och högskolor vara "konfesionslösa" vilket innebär att man inte får ställa konfessionella krav vid anställning av personal och vid rekrytering av studenter. Vidare ska konfessionella inslag inte förekomma i undervisningen.
Detta är egentligen nonsens eftersom alla människor har en konfession och även den i Sverige utbredda agnosticismen är en konfession. Skulle principen Sverige har verkligen tillämpas i hela dess vidd vore utbildning omöjlig.
Utvecklingen vad gäller teologisk utbildning i Sverige har gått snabbt. Under första halvan av 1900-talet var prästvigning i Svenska kyrkan ett krav för att bli professor vid de statliga universiteten! Då var det alltså inte fråga om förbud mot konfessionella krav vid anställningar!
Det som gör att frågan blivit brännande nu är att Bologna-processen ställer krav på integrerad teori och praktik i högskoleutbildningarna. Om man studerar till läkare bör man under studietiden praktisera på klinik, vilket inte är så svårt att se fördelarna med. Om man läser til präst bör man likaledes göra praktik i församlingsverksamhet. Men vem vill ha en praktikant som predikar i strid med vad kyrkan tror och bekänner? Alltså känner studenterna av konfessionskrav i praktiken även om de saknas i teorin.
Det är dags att inse att den svenska pluralismen och agnosticismen är konfessioner som inte borde ha monopol. Formulera om högskolelagen!

fredag 21 augusti 2009

Befria kyrkan

Elisabeth Sandlund skriver en bra ledare i Dagen om att det är hög tid att befria kyrkan från partipolitiken.
Läs och begrunda, gå sedan, om du har rösträtt, och rösta frimodigt på ett obundet alternativ!

torsdag 20 augusti 2009

Jesus i centrum

Magnus Hagevi har kommit fram till att kyrkan bör ha Jesus i centrum för att överleva rapporterar Dagen. Det måste vara århundradets mest självklara slutsats.
Man kan illustrera det hela genom att fundera över framtidsförutsättningarna för en fotbollsklubb som väljer att ägna sig åt annat än fotboll. De som söker sig till en sådan fotbollsklubb kommer att bli besvikna. Tvärtom ökar betydelsen av deras insatser för spelare i olika åldrar och för supportrar om de faktiskt ägnar sig åt fotboll.
Svenska kyrkan verkar tro att allt blir bättre om budskapet tonas ner. Ganska märkligt egentligen.

onsdag 19 augusti 2009

Valkampanj

Svenska kyrkan använder nu bönen för att öka valdeltagandet, rapporterar tidningen Dagen. Det är märkligt hur prioriteringen kan vändas uppochner.
Valet borde väl vara ett redskap för att leda folk till bön och gudstjänst inte tvärtom.

Partipolitik?

Jag har länge undrat varför riksdagspartierna kandiderar i de kyrkliga valen. Handlar det om allmän maktlystnad? Handlar det om att man känner ett behov av att föröka kontrollera en potentiell ideologisk opposition? Handlar det om att man behöver trimma valorganisationen ett år före det allmänna valet? Handlar det om att gudstjänstfirande människor vill ta ansvar för den egna församlingen i enlighet med kyrkans bekännelse och ordning? Jag har hittills inte fått några bra svar.

POSK

Läste på www.posk.se under rubriken "Nu ska vi vinna valet" där en man vid namn Mats Rimborg skriver om Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och deras hopp om ökat inflytande i kyrkomötet.
Det är intressant att notera att Rimborg ägnar mycket ord åt att beskriva vad andra vill, t ex Frimodig kyrka och ÖKA. Frågan är varför.
Det han skriver stämmer ju inte med vad de andra nomineringsgrupperna själva säger. Har Rimborg information som vi andra inte har?
Kan det vara så att han i strävan att efterlikna den allmänpolitiska debatten använder samma teknik som riksdagspartierna gör mot utmanare som Fi och SD, att svartmåla dem utan egentlig täckning? Är POSK bara partipolitiskt obundna till namnet?
Att Frimodig kyrka skulle vilja ha en kyrka styrd av de anställda är ett rent läsfel, det står personval i deras valmanifest inte personalval!
Jag hoppas inte att detta är början på en grövre valdebatt där medmänsklighet och respekt för varandra som trossyskon får stryka på foten!