Gert Gelotte

I en krönika på ledarsidan i dagens GP skriver katoliken Gert Gelotte om Svenska kyrkans inre angelägenheter. Det är inte första gången, det är ett av hans favoritämnen.
Givetvis försvarar han kyrkovalet i nuvarande form och gläder sig åt att de konservativa grupperna inte gick fram mer. Det kan han givetvis göra.
Men, hur ser han egentligen på sin egen roll? Menar han sig föra Stockholms katolska stifts talan i en ekumenisk relation? Det skulle knappast Arborelius tillåta.
Nej, han ger nog bara uttryck för sin egen personliga åsikt. Det är rätt intressant att katoliken Gert Gelotte anser sig veta vad som är bäst för den lutherska Svenskan kyrkan.
Och partipolitiseringen lovsjunger han och får det med tveksam historieskrivning att låta som om det har varit kyrkans styrelseskick i alla år. Det stämmer helt enkelt inte.
Att Gelotte landar där han gör beror på att ideologi för honom är överordnad teologin. Ett ganska vanligt misstag i våra dagar.
Kyrka och samhälle är inte samma sak. Därför behöver valsystemet inte heller vara så lika. I det offentliga går det 50 anställda per förtroendevald, i Svenska kyrkan två förtreondevalda per anställd! Det är värt att begrunda innan man lovsjunger denna stora och kostsamma apparat. Fast det är ju klart, Gelotte är ju inte med och betalar.
Då är Koskinens analys av valdeltagandet mycket sundare. Kyrkovalet tar enormt mycket energi och pengar i anspråk från kyrkan som verkligen har annat att brottas med. Värva lärjungar t ex.

Jubilar efterlyses

Finns det någon som fyller 50 år i september 2010? Kan vederbörande ordna ett kalas den 19 september, helst utomlands, och bjuda in Mona Sahlin till kalaset. Då får vi nämligen reda på om Mona Sahlin verkligen tycker att kyrkovalet är lika viktigt som alla andra val som (S) ställer upp i.
Mot bakgrund av hennes uttalande om kyrkovalet som politiker och makthavare utan att vara medlem är det självklart att hennes partyresa till Mallorca vacker uppståndelse inom och utom (S).
Den grundläggande regeln i ledarskap är att ord och handling ska harmoniera.

ideologi och teologi

I dagens GP finns en debattartikel av Christina Eriksson, socialdemokratisk präst, alltså en som verkligen tillhör etablissemanget eller "innegänget" även om hon inte identifierar sig med det. Hon sitter med i den största gruppen i kyrkomötet, hon är präst ändå talar hon om sig som kontrast till "innegänget". Intressant!

Hon säger att grunden för socialdemokraternas engagemang i kyrkopolitiken är tron på Jesus. Måste man tro på Jesus för att få engagera sig i (S)? Undrar vad ateisterna i (S) anser om det?

På www.gp.se finns två svar från centerpartister, från Flanking sker englidning. Vad är det för fel på de förtroendevalda? Wallin sa väl inte att det var dem det var fel på. Efter den retoriska frågan försvaras partiernas medverkan som om dessa personer skulle vara förbjudna att kandidera om partierna inte gjorde det.

Perers och Tisell svarar i ett ovanligt hovsamt tonläge, men undviker att behandla problemets kärna. Genom partiernas kandidatur ställs ideologi över teologi. Det är allvarligt. Kyrkans uppgift är inte ideologiproduktion utan teologisk reflektion.

Trenden går dock åt rätt håll. I samband med förra valet sa sig partierna vara garanter för kyrkans demokrati. I detta vala försöker de försvara sin kandidatur. I nästa val... Hoppet lever!

Statskyrka utan partipolitik

Idag väljer Norge som har en statskyrka företrädare i de kyrkliga beslutande organen, rapporterar Dagen. I dessa val ställer stortingspartierna inte upp. Så är det i princip i alla världens kyrkor, statskyrkor eller inte - de förtroendevalda väljs utan koppling till parlamentariska grupper. I den svenska ankdammen framställer partierna sin medverkan som garanten för att kyrkan ska anses demokratisk. Återigen är det bara Sverige som är normalt, resten av världen måste anses som onormal. Intressanta ekumeniska samtal Svenska kyrkans företrädare måste ha.

Om kyrkan bryr sig?

Socialdemokraten Lars Stjernkvist menar i en debattartikel i Dagen att kyrkans samhällsengagemang skulle minska om den "bara brydde sig om de närmaste". Detta numera klassiska resonemanget går ut på att människor som går mycket i kyrkan är mindre engagerade i samhället, eller att en kyrka som prioriterar sin kärnverksamhet minskar sitt samhällsinflytande. Var finns beläggen för att det är så. Jag känner många exempel på motsatsen.
Tvärt om riskerar vi med en urvattnad kyrka att allt engagemang rinner av henne. Om inte kraftkällan kommer från det i gudstjänsterna predikade evangeliet går kyrkan en mörk framtid till mötes. På vilken grund ska samhällsengagemanget bygga om vi inte längre prioriterar evangeliet? Samhällets? Då finns ju redan Riksdag, Landsting och kommuner...

Partipolitik?

Ofta ställs frågan varför det är fel med partipolitik i kyrkan.
Jag ser många skäl:
Det skapar en orimlig maktkoncentration hos några få partistyrelser.
Det skapar ohälsosamma bindningar mellan olika uppdrag som hindrar kyrkans profetiska uppgift.
Som exempel kan nämnas den aktuella frågan om vigsel och äktenskap. Riksdagen har tagit ett beslut som kyrkan måste reagera på. Politikerna från Riksdagen och deras partikamrater tar under hösten två veckor ledigt från Riksdag och arbete och åker till Uppsala. Där får de uppgiften att bevaka kyrkans intresse gentemot Riksdag och regering.
Det blir ganska snävt som ni förstår.

Gammaltestamentlig kyrka?

En (S)-kandidat i Forsahögs församling menar att det finn belägg både i Gamla och Nya testamentet för att det är partipolitiker som har drivit kyrkan, enligt intervju i SVT. I Gamla testamentets teokrati var det "politiker" som styrde, visst, men "partipolitiker"? Hur är det i Nya testamentet? Där finns inga språ av partipolitik i kyrkan. Är det en gammaltestamentlig kyrka (S) vill ha?

Sverigedemokraterna i kyrkovalet

Det är intressant att studera hur de allmänpolitiska partierna försöker förhålla sig till det faktum att Sverigedemokraterna använder kyrkovalet som plattform för de vanliga valen.
Det är då viktigt att komma ihåg att det är de allmänpolitiska partiernas kandidaturer i kyrkovalet som gör valet till en lämplig arena för (SD). Hade inte (S) och de andra funnits där hade förmodligen inte heler (SD) ställt upp.

Kyrkans tidning

Noterade att Kyrkans tidning nu har en kyrkovalsblogg. Kul att KT nu deltar i nätdebatten.

Pinsam intern retorik offentlig!

Det blir riktigt pinsamt när politrukernas interna retorik läcker ut! Lyssna på Olle Burell i P1 morgon när kallar Frimodig kyrka för Svårmodig kyrka (man kan lyssna på klippet på Dagen, eller hela programmet på SR.). Antingen är karln inkompetent eller så är han slug som räven. Fult är det i alla fall.

Det är kärleken som räknas. Låt alla få gifta sig!

Ja, så marknadsför sig en nomineringsgrupp i det kyrkliga valet. Låt alla få gifta med hur många de vill? Låt alla få gifta sig hur unga de än är? Låt alla få gifta sig hur många gånger som helst?
Man undrar