Demokrati?

På flera håll bildar nu (M) och (S) allianser i kyrkopolitiken. För den som mest lever med i den allmänpolitiska debatten eller lyssnade på valrörelsen måste detta te sig som märkligt. Helt plötsligt är dessa två motpoler i svensk politik såta vänner genom att man utsett en gemensam motståndare i de obundna grupperna.

Om deras ytliga analys av skillnaderna skulle stämma är det ju helt naturligt att resonera så. Men frågan är om det verkligen är de obundna grupperna som driver på elitkyrkan. I många beslutande församlingar inom Svenska kyrkan sitter präster som är etablerade i de stora partierna. Är inte detta eliten?

I valrörelsen hävdades det ofta att partierna behövs för den ideologiska breddens skull. Det visar sig nu vara så att de själva inte tror detta. I kyrkan gäller andra frågor än i riksdagen. Det är ett viktigt skäl för att kyrka och stat inte ska styras av samma politiker-elit.

Utträden

Många tidningar rapporterar nu om att utträdena ur Svenska kyrkan åter ökar. I DN och Dagen sägs att utträdena inte påverkats av höstens kyrkomöte och att utträdena är jämnt fördelade över året, medan man i Kyrkans tidning får reda på att 40 706 av 71 783 utträden totalt under året skedde i september och oktober. Man undrar vem som försett DN och Dagen med information. Kanske någon "informatör" på Kyrkans hus i Uppsala vars uppgift är att släta över och dämpa?

Politiska partier i kyrkovalen?

I en debattartikel i Kyrkans Tidning ställer Elsa Löfgren raka frågor om de allmänna partiernas medverkan i kyrkovalen och i Svenska kyrkans beslutande organ. Hon vill ha debatten nu och inte i valrörelsen, trots att det är i valrörelsen som det finns störst chans att nå fram med en sådan debatt.

Den första frågan är om bara en elit ska styra? Det är då märkligt vilka komplex de förtroendevalda från (S) ofta uppvisar. Tillhör inte (S) eliten i Sverige? Är alla kandidater i de obundna grupperna överlägsna (S) kandidater? Det är hög tid att lägga skenargumentet "elit-styre" åt sidan, även om det kan kännas smickrande att ni i (S) ser så på de obundna kandidaterna.

Den andra frågan frågan är om det är ärligare att kalla sig opolitisk. Det är det givetvis inte. FiSK och kr. och MiSK är bara spel för gallerierna. Det oärliga är att (S) och (M) som har ordförande i sina nomineringsgrupper som inte är medlemmar i Svenska kyrkan ändå ställer upp. Det är oärligt mot väljarna!

Att valdeltagandet skulle minska om (S) inte längre ställer upp i de kyrkliga valen är en ren spekulation.

Varje förtroendevald i Svenska kyrkan har fått ett förtroende att verka för kyrkans bästa. Poängen är att man ska vara fri att göra det och inte styras av ett sekulärt partis ideologi och partipiska.

Alternativet är att Svenska kyrkan likt alla andra kända trossamfund i hela världen sköter sin interna demokrati utan allmänpolitiska partier. Det är inget konstigt

Gardell och det fria ordet

Så har då Jonas Gardell blivit nekad att spela in TV-program i Peterskyrkan och Sixtinska kapellet, enligt GP.

Själv menar Gardell att katolska kyrkan "styr och ställer med det fria ordet". Det är märkligt hur han lyckas vända det. Skulle yttrandefriheten vara kombinerad med en slags uthyrningsplikt? Ett kyrkorum är avskiljt för gudstjänst, det är bra att någon ännu förstår att det bör få konsekvenser för vad rummet upplåts till.

Gardell uppger själv att programmet ska vara "lite blasfemiskt", och så undrar han varför inte kyrkorna upplåts för honom!

Wejryd ska slåss!

"Jag kommer att slåss för väjningsrätten" säger ärkebiskop Wejryd, enligt KT. Problemet är bara att han inte har några vapen att slåss med. Prästerna är lokalanställda och de lokala kyrkoråden är arbetsgivare i juridisk mening. Svensk lag gäller över Svenska kyrkans kyrko(o)ordning.

Klarsynt om medias rapportering

Douglas Brommesson skriver analytiskt och intressant om medias rapportering av beslutet om äktenskapet i kyrkomötet i Kristianstadsbladet och Ystads allehanda.
Om kunskapen i kyrkliga frågor bland journalister varit jämförbar med sakkunskapen i fråga om politik, ekonomi eller idrott, så hade sakfrågan kunnat belysas. Som det nu är, blir media oftast en megafon för de liberalare krafterna i kyrkan.

Beslutsanalys

Det är värt att ägna en hel del tankemöda åt att försöka analysera beslutet i fråga om äktenskapet.
För det första är det förvånande hur lätt man tar på ett sådant beslut. Det är fråga om en nyformulering av en lära som finns klart uttryckt i Bibeln. Den som menar att Bibeln inte reserverar äktenskapet för man och kvinna ägnar sig åt omtolkning. Fram till årsskiftet var Svenska kyrkan överens med den världsvida kristenheten om detta. Under ett telefonsammanträde(!) ändrade kyrkostyrelsens AU detta och sedan har allt gått som smort.
Jag kan inte se detta som annat än högmod.
Förespråkarna gläder sig åt att det blev en "klar majoritet". De menar att 70% av ledamöterna i ett kyrkomöte är nog. Hela Kyrkan, de heligas gemenskap, är emellertid inte alls representerade, inte ens de som ännu lever. Alla teologiska avgöranden måste fattas i dialog med de som gått före oss i tron och dem som går med oss. Nyordningar och förändringar i läran kan man inte införa om man inte talat sig samman teologiskt om det innan, då är t.o.m. 95% för liten majoritet.
Ett argument som skymtat fram i debatten är att om kyrkan inte genomför denna förändring kommer man att förlora medlemmar. Det kommer man att göra ändå. Svenska kyrkan borde ta del av de analyser om kristenheten i världen som visar att det endast är de kyrkor som har hög tilltro till Bibeln som Guds Ord och erkänner dess auktoritet för kyrkan som växer. Om beslutet är ägnat åt att dämpa medlemsflykten är det hela mest tragiskt.
Svenska kyrkan har många gånger kompromissat med staten för att kunna behålla sin särställning bland samfund i Sverige. Redan på 1800-talet sålde man ut kyrkotukten och sedan har anpassningen fortsatt. En del av den är säkert välment, en del har man säkert inte förstått förrän efteråt, men tendensen är solklar. I takt med detta har Svenska kyrkans inflytande minskat och inte ökat! Det behövs en haverikomission!
Någon menade att detta skulle öppna dammluckan i fråga om kyrkans anpassning till överhet och tidsanda. Det är väl snarare ett bevis på att dammluckan redan är öppen. Vad kommer härnäst? Antalsneutrala äktenskap? Förnekande av Kristi reella närvaro i nattvarden? Avskaffande av ämbetet? Förnekande av Jesus som frälsare?

Lyckad mediestrategi

Först vill jag gratulera de två kyrkomötesombuden från FiSK som lyckats få Svenska kyrkans beslut om sin nya lära i fråga om äktenskapet att hamna i medieskugga för ett dygn. Fokus ligger nu på ett ovårdat språk från Dag Sandahl.
För det andra kan jag bara konstatera att FiSK är batongliberaler i lika hög grad som deras modeparti. De är liberala och toleranta, men bara mot dem de själva uppfattar som liberala och toleranta. Den intoleranta toleransen dominerar!
Tänk om kyrkan kunde fått samtala sig fram till ett svar på riksdagens ändrade lagstiftning utan inblandning från riksdagspartierna...
FiSK borde fundera på hur många samveten de "kränkt" genom att medverka till detta beslut i stället för att försöka svärta ner andras namn och rykte.

och

jag är inte anhängare av Dags ordval.

Oppassande applåd

Inför omröstningen i Kyrkomötet i fråga om en ny lära om äktenskapet i Svenska kyrkan vädjade ordföranden till ledamöterna att avstå från känsloyttringar. I media rapporterades det om en "spontan applåd". Nu berättar en som var med att det var 1:e vice ordförande, Karin Perers som tog upp applåden.
Respektlöst var ordet.

För sent???

Så har då halva biskopsmötet skrivit att det omskrivna beslutet om äktenskapet äventyrar enheten i Svenska kyrkan. Det var välkommet om än ett halvår för sent.
Hoppas dessa sju nu orkar stå fast vid vad de nu säger utan att de mals ner.

Legitimitet?

Så har då det s.k. kyrkomötet fattat beslut i frågan om äktenskapet som är omdiskuterat och lär förbli det.
Frågan är om beslutet är legitimt?
Riksdagen beslöt i våras att revidera äktenskapsbalken. Nu har samma partier beslutat att Svenska kyrkan ska anpassa sig. Var blev det profetiska uppdraget av?
Kan man avgöra sanningsfrågor genom demokratiska omröstningar?
De präster och biskopar som medverkat till detta beslut har brutit mot sina vigningslöften. Var finns nu deras legitimitet?
Jag bara undrar.

Inkompetens!

Kyrkovalet till Vsterås kyrkliga samfällighet är överklagat av (S), (M), (C) och (FiSK) uppger Dagen. Orsaken uppges vara att dessa tillsammans inte fått lika många mandat som POSK ensamt trots att de har fått fler röster totalt. För det första färekom ingen valtekninsk samverkan mellan dessa grupper varför det inte är klart att man bör räkna ihop dessa grupper. För det andra så anger kyrkoordningen mycket klart vad som gäller för val till samfällda kyrkofullmäktige. Det finns inga utjämningsmandat.
En överklagan som denna beror bra på att folket inte läst på och orsakar bara onödigt pappersarbete. Pinsamt!

Gert Gelotte

I en krönika på ledarsidan i dagens GP skriver katoliken Gert Gelotte om Svenska kyrkans inre angelägenheter. Det är inte första gången, det är ett av hans favoritämnen.
Givetvis försvarar han kyrkovalet i nuvarande form och gläder sig åt att de konservativa grupperna inte gick fram mer. Det kan han givetvis göra.
Men, hur ser han egentligen på sin egen roll? Menar han sig föra Stockholms katolska stifts talan i en ekumenisk relation? Det skulle knappast Arborelius tillåta.
Nej, han ger nog bara uttryck för sin egen personliga åsikt. Det är rätt intressant att katoliken Gert Gelotte anser sig veta vad som är bäst för den lutherska Svenskan kyrkan.
Och partipolitiseringen lovsjunger han och får det med tveksam historieskrivning att låta som om det har varit kyrkans styrelseskick i alla år. Det stämmer helt enkelt inte.
Att Gelotte landar där han gör beror på att ideologi för honom är överordnad teologin. Ett ganska vanligt misstag i våra dagar.
Kyrka och samhälle är inte samma sak. Därför behöver valsystemet inte heller vara så lika. I det offentliga går det 50 anställda per förtroendevald, i Svenska kyrkan två förtreondevalda per anställd! Det är värt att begrunda innan man lovsjunger denna stora och kostsamma apparat. Fast det är ju klart, Gelotte är ju inte med och betalar.
Då är Koskinens analys av valdeltagandet mycket sundare. Kyrkovalet tar enormt mycket energi och pengar i anspråk från kyrkan som verkligen har annat att brottas med. Värva lärjungar t ex.

Jubilar efterlyses

Finns det någon som fyller 50 år i september 2010? Kan vederbörande ordna ett kalas den 19 september, helst utomlands, och bjuda in Mona Sahlin till kalaset. Då får vi nämligen reda på om Mona Sahlin verkligen tycker att kyrkovalet är lika viktigt som alla andra val som (S) ställer upp i.
Mot bakgrund av hennes uttalande om kyrkovalet som politiker och makthavare utan att vara medlem är det självklart att hennes partyresa till Mallorca vacker uppståndelse inom och utom (S).
Den grundläggande regeln i ledarskap är att ord och handling ska harmoniera.

ideologi och teologi

I dagens GP finns en debattartikel av Christina Eriksson, socialdemokratisk präst, alltså en som verkligen tillhör etablissemanget eller "innegänget" även om hon inte identifierar sig med det. Hon sitter med i den största gruppen i kyrkomötet, hon är präst ändå talar hon om sig som kontrast till "innegänget". Intressant!

Hon säger att grunden för socialdemokraternas engagemang i kyrkopolitiken är tron på Jesus. Måste man tro på Jesus för att få engagera sig i (S)? Undrar vad ateisterna i (S) anser om det?

På www.gp.se finns två svar från centerpartister, från Flanking sker englidning. Vad är det för fel på de förtroendevalda? Wallin sa väl inte att det var dem det var fel på. Efter den retoriska frågan försvaras partiernas medverkan som om dessa personer skulle vara förbjudna att kandidera om partierna inte gjorde det.

Perers och Tisell svarar i ett ovanligt hovsamt tonläge, men undviker att behandla problemets kärna. Genom partiernas kandidatur ställs ideologi över teologi. Det är allvarligt. Kyrkans uppgift är inte ideologiproduktion utan teologisk reflektion.

Trenden går dock åt rätt håll. I samband med förra valet sa sig partierna vara garanter för kyrkans demokrati. I detta vala försöker de försvara sin kandidatur. I nästa val... Hoppet lever!

Statskyrka utan partipolitik

Idag väljer Norge som har en statskyrka företrädare i de kyrkliga beslutande organen, rapporterar Dagen. I dessa val ställer stortingspartierna inte upp. Så är det i princip i alla världens kyrkor, statskyrkor eller inte - de förtroendevalda väljs utan koppling till parlamentariska grupper. I den svenska ankdammen framställer partierna sin medverkan som garanten för att kyrkan ska anses demokratisk. Återigen är det bara Sverige som är normalt, resten av världen måste anses som onormal. Intressanta ekumeniska samtal Svenska kyrkans företrädare måste ha.

Om kyrkan bryr sig?

Socialdemokraten Lars Stjernkvist menar i en debattartikel i Dagen att kyrkans samhällsengagemang skulle minska om den "bara brydde sig om de närmaste". Detta numera klassiska resonemanget går ut på att människor som går mycket i kyrkan är mindre engagerade i samhället, eller att en kyrka som prioriterar sin kärnverksamhet minskar sitt samhällsinflytande. Var finns beläggen för att det är så. Jag känner många exempel på motsatsen.
Tvärt om riskerar vi med en urvattnad kyrka att allt engagemang rinner av henne. Om inte kraftkällan kommer från det i gudstjänsterna predikade evangeliet går kyrkan en mörk framtid till mötes. På vilken grund ska samhällsengagemanget bygga om vi inte längre prioriterar evangeliet? Samhällets? Då finns ju redan Riksdag, Landsting och kommuner...

Partipolitik?

Ofta ställs frågan varför det är fel med partipolitik i kyrkan.
Jag ser många skäl:
Det skapar en orimlig maktkoncentration hos några få partistyrelser.
Det skapar ohälsosamma bindningar mellan olika uppdrag som hindrar kyrkans profetiska uppgift.
Som exempel kan nämnas den aktuella frågan om vigsel och äktenskap. Riksdagen har tagit ett beslut som kyrkan måste reagera på. Politikerna från Riksdagen och deras partikamrater tar under hösten två veckor ledigt från Riksdag och arbete och åker till Uppsala. Där får de uppgiften att bevaka kyrkans intresse gentemot Riksdag och regering.
Det blir ganska snävt som ni förstår.

Gammaltestamentlig kyrka?

En (S)-kandidat i Forsahögs församling menar att det finn belägg både i Gamla och Nya testamentet för att det är partipolitiker som har drivit kyrkan, enligt intervju i SVT. I Gamla testamentets teokrati var det "politiker" som styrde, visst, men "partipolitiker"? Hur är det i Nya testamentet? Där finns inga språ av partipolitik i kyrkan. Är det en gammaltestamentlig kyrka (S) vill ha?

Sverigedemokraterna i kyrkovalet

Det är intressant att studera hur de allmänpolitiska partierna försöker förhålla sig till det faktum att Sverigedemokraterna använder kyrkovalet som plattform för de vanliga valen.
Det är då viktigt att komma ihåg att det är de allmänpolitiska partiernas kandidaturer i kyrkovalet som gör valet till en lämplig arena för (SD). Hade inte (S) och de andra funnits där hade förmodligen inte heler (SD) ställt upp.

Kyrkans tidning

Noterade att Kyrkans tidning nu har en kyrkovalsblogg. Kul att KT nu deltar i nätdebatten.

Pinsam intern retorik offentlig!

Det blir riktigt pinsamt när politrukernas interna retorik läcker ut! Lyssna på Olle Burell i P1 morgon när kallar Frimodig kyrka för Svårmodig kyrka (man kan lyssna på klippet på Dagen, eller hela programmet på SR.). Antingen är karln inkompetent eller så är han slug som räven. Fult är det i alla fall.

Det är kärleken som räknas. Låt alla få gifta sig!

Ja, så marknadsför sig en nomineringsgrupp i det kyrkliga valet. Låt alla få gifta med hur många de vill? Låt alla få gifta sig hur unga de än är? Låt alla få gifta sig hur många gånger som helst?
Man undrar

Händelserna i förväg

Linköpings stiftschef Martin Lind säger i tidningen Dagen att förslaget om enkönat äktenskap är teologiskt och ekumeniskt diskuterat, vilket är svårt att säga emot. Att det därmed skulle vara färdigdiskuterat är inte klart. Att han bryr sig så lite om de ekumeniska relationerna att han helt ignorerar reaktionerna från Anglikanska kyrkan undergräver helt talet om Svenska kyrkan som brokyrka. Ekumenisk är man i Svenska kyrkan när politikerna tillåter det, annars är man lydig mot vad (S) (M) och (C) dikterar i kyrkomötet. Är biskopar av detta slaget andliga ledare?
Finns det ingen förmåga att skilja mellan teologisk reflektion och ideologiproduktion?
Kyrie eleison.

Teologiska utbildningar - fråga för riksdagen

Jag noterar med visst hopp att högskoleministern agerar i relation till den villrådighet som brett ut sig efter högskoleverkets senaste granskning av de teologiska utbildningarna i vårt land.
Det finns ett par frågor som gör att det bränner till lite extra. I nuvarande lagstiftning ska universitet och högskolor vara "konfesionslösa" vilket innebär att man inte får ställa konfessionella krav vid anställning av personal och vid rekrytering av studenter. Vidare ska konfessionella inslag inte förekomma i undervisningen.
Detta är egentligen nonsens eftersom alla människor har en konfession och även den i Sverige utbredda agnosticismen är en konfession. Skulle principen Sverige har verkligen tillämpas i hela dess vidd vore utbildning omöjlig.
Utvecklingen vad gäller teologisk utbildning i Sverige har gått snabbt. Under första halvan av 1900-talet var prästvigning i Svenska kyrkan ett krav för att bli professor vid de statliga universiteten! Då var det alltså inte fråga om förbud mot konfessionella krav vid anställningar!
Det som gör att frågan blivit brännande nu är att Bologna-processen ställer krav på integrerad teori och praktik i högskoleutbildningarna. Om man studerar till läkare bör man under studietiden praktisera på klinik, vilket inte är så svårt att se fördelarna med. Om man läser til präst bör man likaledes göra praktik i församlingsverksamhet. Men vem vill ha en praktikant som predikar i strid med vad kyrkan tror och bekänner? Alltså känner studenterna av konfessionskrav i praktiken även om de saknas i teorin.
Det är dags att inse att den svenska pluralismen och agnosticismen är konfessioner som inte borde ha monopol. Formulera om högskolelagen!

Befria kyrkan

Elisabeth Sandlund skriver en bra ledare i Dagen om att det är hög tid att befria kyrkan från partipolitiken.
Läs och begrunda, gå sedan, om du har rösträtt, och rösta frimodigt på ett obundet alternativ!

Jesus i centrum

Magnus Hagevi har kommit fram till att kyrkan bör ha Jesus i centrum för att överleva rapporterar Dagen. Det måste vara århundradets mest självklara slutsats.
Man kan illustrera det hela genom att fundera över framtidsförutsättningarna för en fotbollsklubb som väljer att ägna sig åt annat än fotboll. De som söker sig till en sådan fotbollsklubb kommer att bli besvikna. Tvärtom ökar betydelsen av deras insatser för spelare i olika åldrar och för supportrar om de faktiskt ägnar sig åt fotboll.
Svenska kyrkan verkar tro att allt blir bättre om budskapet tonas ner. Ganska märkligt egentligen.

Valkampanj

Svenska kyrkan använder nu bönen för att öka valdeltagandet, rapporterar tidningen Dagen. Det är märkligt hur prioriteringen kan vändas uppochner.
Valet borde väl vara ett redskap för att leda folk till bön och gudstjänst inte tvärtom.

Partipolitik?

Jag har länge undrat varför riksdagspartierna kandiderar i de kyrkliga valen. Handlar det om allmän maktlystnad? Handlar det om att man känner ett behov av att föröka kontrollera en potentiell ideologisk opposition? Handlar det om att man behöver trimma valorganisationen ett år före det allmänna valet? Handlar det om att gudstjänstfirande människor vill ta ansvar för den egna församlingen i enlighet med kyrkans bekännelse och ordning? Jag har hittills inte fått några bra svar.

POSK

Läste på www.posk.se under rubriken "Nu ska vi vinna valet" där en man vid namn Mats Rimborg skriver om Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och deras hopp om ökat inflytande i kyrkomötet.
Det är intressant att notera att Rimborg ägnar mycket ord åt att beskriva vad andra vill, t ex Frimodig kyrka och ÖKA. Frågan är varför.
Det han skriver stämmer ju inte med vad de andra nomineringsgrupperna själva säger. Har Rimborg information som vi andra inte har?
Kan det vara så att han i strävan att efterlikna den allmänpolitiska debatten använder samma teknik som riksdagspartierna gör mot utmanare som Fi och SD, att svartmåla dem utan egentlig täckning? Är POSK bara partipolitiskt obundna till namnet?
Att Frimodig kyrka skulle vilja ha en kyrka styrd av de anställda är ett rent läsfel, det står personval i deras valmanifest inte personalval!
Jag hoppas inte att detta är början på en grövre valdebatt där medmänsklighet och respekt för varandra som trossyskon får stryka på foten!