ideologi och teologi

I dagens GP finns en debattartikel av Christina Eriksson, socialdemokratisk präst, alltså en som verkligen tillhör etablissemanget eller "innegänget" även om hon inte identifierar sig med det. Hon sitter med i den största gruppen i kyrkomötet, hon är präst ändå talar hon om sig som kontrast till "innegänget". Intressant!

Hon säger att grunden för socialdemokraternas engagemang i kyrkopolitiken är tron på Jesus. Måste man tro på Jesus för att få engagera sig i (S)? Undrar vad ateisterna i (S) anser om det?

På www.gp.se finns två svar från centerpartister, från Flanking sker englidning. Vad är det för fel på de förtroendevalda? Wallin sa väl inte att det var dem det var fel på. Efter den retoriska frågan försvaras partiernas medverkan som om dessa personer skulle vara förbjudna att kandidera om partierna inte gjorde det.

Perers och Tisell svarar i ett ovanligt hovsamt tonläge, men undviker att behandla problemets kärna. Genom partiernas kandidatur ställs ideologi över teologi. Det är allvarligt. Kyrkans uppgift är inte ideologiproduktion utan teologisk reflektion.

Trenden går dock åt rätt håll. I samband med förra valet sa sig partierna vara garanter för kyrkans demokrati. I detta vala försöker de försvara sin kandidatur. I nästa val... Hoppet lever!